Första gången Varnum nämns i skrifterna torde vara 1288.
Det är en skrivelse daterad till 27 december gjord i Säckestad som rör jordområden och gårdar som tillhörde kyrkan.
Den i svensk historia välkände biskop Brynolf i Skara lämnar ett intyg i denna skrift att: ”Kaniken Nils Algotsson kommit i besittning av Bergsätra genom byte mot biskopens gårdar i Hedaryd och Warnhem”.

Länge ansåg forskare att det gällt närbelägna gårdar till Varnhems kloster, men enligt senare utförda forskningar har det med stor sannolikhet rört sig om en gård i Varnums socken i Ås härad.
Den del av skrivelsen som rör Varnum lyder: ”nec non & qvondom coloniam in Hwaernamh sitam”. Det översattes första gången 1505 och mycket tyder på att det rör sig om en föregångare till dagens Ågården eller Skabo.

Varnum nämns flera gånger genom historien bl.a. 1409 då Sveriges regent drottning Margareta hade pantsatt kronans gårdar, även här i bygden.
En skrift är författad på gammalsvenska och lyder: ”Väpnaren Sven Båt qvitterar de penningar, drottning Margareta warit honom och hans hustru Tala skyldig, samt återlämnar de för honom pantförskrifna gårdar i Thodetorp (Toarp), Thiaerby (Tärby), Gingernae (Gingri), Esperuth (Äspered) och Werneme (Varnum). Pergamentet finns i dag i Kungliga Arkivet i Köpenhamn.

I slutet av 1400-talet finns en historia om bröderna Gustafsson på Ågården (som på den tiden förmodligen låg på andra sidan Viskan) som satte sig upp mot fogden som satt på Vinstorp. Bröderna gjorde en form av lokal revolution mot överhögheten och det kom till sammandrabbning med fogden och hans knektar, det gick som det brukar när bondeuppbåd stack upp mot fogdarnas eller kungens knektar.

I början på 1500-talet bestod byn av sju gårdar, byn ägde rätt till fiske i t.ex. Tolken, trots att socknen inte gränsar emot. 

Studerar man den tidigast kända kartan över Varnum , vilken Kettil Classons karta över Ås härad från 1646 så ser man att alla gårdar var placerade i dalen runt sjöarna och Viskan. Gränstrakterna och därmed skogstrakterna i norr och söder var obebodda. Man ser Nitta kvarnar utmarkerade och även galgbacken är noggrant utmärkt.

Utmarkerna i Varnum hade varit oskiftade  före mitten av 1700-talet. Sedan slutet av 1600-talet var Varnums norra skogsområde tillhörande ett Ods kronoskog som berörde bl.a. Härna, Fänneslunda, Grovare, Od och Molla socknar.

Men mellan 1758-1761 skiftades den nordliga delen av utmarkerna i socknen och därefter övriga skogen i ett storskifte 1784-1785. Mellan åren 1780 till 1860 steg invånarantalet i Varnum från 300 till 600, denna ökning var en kombination av vaccinering, freden och framförallt det nya torpbyggandet som inleddes i slutet av 1700-talet.

Laga skiftet i bygden slutfördes 1862 vilket fick till följd att en mängd torp flyttades alternativt fick nya inneboende. Efter laga skiftet låg inte gårdarna och torpen ”vägg i vägg” utan placerades utspridda en bit från varandra och bönderna byggde i Varnum precis som på andra ställen ”murar mot sina grannar” dvs stenmurarna som än idag syns i vår natur.
Med befolkningsökningen steg också kravet på större åkerarealer. Sjösänkningar för att vinna åkermark var vanligt under mitten och slutet av 1800-talet. Även i vår bygd startades ett gigantiskt sjösänkningsprojekt som vi än idag kan se spår utav och som också påverkar vår vardag med ojämna mellanrum då det blir översvämningar. Sjösänkningen startades 1873 och slutfördes 1884. Flera gårdar i Gingri, Tärby, Rångedala och Fänneslunda var med i detta olycksaliga projekt som slutade med att de flesta fick gå från hus och hem. Ågården, Stommen, Boarp var några av de drabbade ställena i Varnum.

Efter kompletterande kanalgrävningar blev den stora Marsjön helt plötsligt flera mindre sjöar (Mellsjön, Finnekumlasjön och nuvarande Marsjön) medans Fänneslundasjön blev två sjöar (Solbergasjön och nuvarande Fänneslundasjön).
Kanalgrävningarna gjordes till stor del med spade och skottkärra.

1858 fattades ett beslut om att bilda ett skoldistrikt för Varnum och Tärby socknar. Det beslutades också om placeringen av skolhuset och det blev för rättvisans skull på gränsen mellan socknarna vid Välatorpet. 1865 kunde skolan starta i ett hus som var 25 alnar långt, 14 alnar brett och 5,5 alnar högt. Kostnaden för hela bygget var ansenliga 2500 riksdaler.
Den första folkskolläraren hette Johan Andersson , han kom närmast från Vist. 1904 startades en kompletterande småskola på Ågården, även Tärby fick en egen motsvarighet.
1925 stod Varnums ”nya”skola färdigt. Det var ett tvåvånings stenhus som tjänstgjorde som skola fram till mitten av 80-talet då Nitta skola byggdes inom Varnums socken.

15 december 1917 var en stor dag för Varnumsbygden då järnvägen mellan Borås och Ulricehamn invigdes. Stationshuset står kvar än idag vilket även ett förvaringsmagasin gör, det ståtliga vattentornet är däremot rivet. Varnumskulle station blev av stor betydelse då den var strategiskt belägen mitt emellan de båda sammanlänkade städerna. Varnum fick därför ett vattentorn och så småningom en egen poststation inrymt på järnvägsstationen. Namnet Varnumskulle fick stationen för att inte blandas ihop med Varnhem i Skaraborgs län. Järnvägen var i drift fram till 1985 då den som på många andra ställen upphörde och rälsen revs upp. 

Under en lång period fanns det tre speceriaffärer i Varnums socken, två i själva Varnums by och en i Nitta. Den sista affären i Varnum stängde på 1960-talet och affären i Nitta försvann för några år sedan.

På senare år kan vi märka ett ökat intresse för att flytta ut till lugnet och den vackra naturen i Varnum och Nitta vilket är förståeligt också med tanke på de snabba och fina vägar vi har genom vår byggd, senast motorvägen , riksväg 40, som går genom Varnums södra hörn. Med motorvägen går resan till t.ex Borås mycket snabbt numera ,13-14 min.

När man idag går den vackra lilla landsvägen i skogen mellan Varnum och Rångedala och betänker att detta var den snabbaste kommunikationen till Borås även några år in på 1900-talet då uppmärksammar man historiens snabba och revolutionerande utveckling.

Patrik Johansson
Varnum 2008

” Önskar ni mer utförlig information om bondeuppror, sjösänkningar, järnvägshistoria eller annan bygdehistoria, tag då gärna kontakt med undertecknad på patrik@varnum.nu